Det som gjorde honom känd, det som blev en av 1800-talets mest omdebatterade svenska böcker, var en teologisk stridsskrift. En hastigt skriven pamflett som förnekade Kristi gudom och treenigheten. Och härigenom också angrep den mäktiga Statskyrkans auktoritet.

Den direkta orsaken var att en lärare i Göteborg hotats med avsättning på grund av kätterska åsikter. Man kunde tro att den liberale journalisten Rydberg skulle argumentera utifrån samvets- och yttrandefrihetens principer. Istället angrep han teologerna på deras egen mark och hävdade att kyrkans bibeltolkning var godtycklig och falsk. Att Kristus enligt Guds egna ord var människa.

Boken var chockerande, välformulerad och aktuell - religionen var dagens stora debattfråga. Den kastade ut Rydberg i en mångårig strid mot snart sagt hela kyrkan. Han fördömdes från predikstolarna och hälsades som en ledargestalt av religiösa dissidenter. Motskrifter och bemötanden vällde fram; han bemötte dem i nya upplagor och tilläggsskrifter.

Bibelns lära skrevs på ett par månader, men byggde på mångåriga studier. I själva verket dominerade kyrkliga och teologiska frågor Rydbergs liv från 1857 till 1868. Bakom låg inte bara drömmen om en ny reformation, utan även sökandet efter en tro som kunde fylla hans egna religiösa behov. Slutresultatet, en mycket personlig lära som han själv tillskrev aposteln Paulus, formuleras i de båda tilläggsskrifterna Om människans förut-tillvaro (1868) och Till läran om de yttersta tingen (1880).

Rydbergs nyskapade religion fick föga betydelse (utom för honom själv). Desto viktigare blev hans "negativa" insats; Bibelns lära om Kristus betydde mycket för att underminera kyrkans anseende i bildade kretsar.

Hans egen syn på kyrkan blev däremot med tiden positivare. Efter 1868 begraver han (i tysthet) reformatorsdrömmarna, i 1880 års upplaga söker han försoning och fred med sina motståndare, och i Vapensmeden (1891) ber han (enligt min tolkning) i hemlighet om förlåtelse för sitt nedrivande av fädernas verk.

Upplagor

1 (1862). Utgiven på eget förlag under signaturen "V.R."
2 (1862). Utökad med svar på de första motinläggen
3 (1868). Bonniers förlag. Utökad med nya debattinlägg samt bilagan Om människans föruttillvaro.
4 (1880). Reviderad och mildrad. Med bilagan Till läran om de yttersta tingen.
5 (1892). Nästan oförändrad. Avstår från att bemöta nya motskrifter; "för min del är debatten avslutad".

Att läsa:

Isaac Krook: Viktor Rydbergs lära om Kristus. 1935.

Fulltext (Litteraturbanken, 1. upplagan)
Fulltext (Projekt Runeberg, 7. upplagan)