I början av 1660-talet avslöjas två unga svenska adelsmän, Gustav Adolf Skytte och Gustav Drake, som sjörövare och mördare. Skytte döms till döden och avrättas, medan Drake lyckas rädda sig genom juridiska finter.

Knappt två hundra år senare läser Rydberg om händelsen i Fryxells svenska historia. Han identifierar sig med Skytte (via stjärnorna), förvandlar honom till en samhällskritisk idealist och låter honom räddas i en kontrahistorisk roman där både straffet och skulden läggs på Drake.

Sjörövarmotivet sys ihop med häxprocesser och en misslyckad statskupp (även de hämtade ur Fryxell och omformade efter romanens behov). Vilket dels ger en fylligare intrig, dels tillåter författaren att rikta dagsaktuell kritik mot kyrkan (häxprocesserna) och kungahuset (statskuppsförsöket).

Fribytaren gick som följetong i Handelstidningen våren 1857. Den var hans dittills mest lyckade; för första gången undertecknade han med sitt namn och gav senare på året ut den som bok.

Med samtida mått var det en kompetent äventyrshistoria; idag känns den föråldrad. Schablonartad och (värre) alltför mångordig: en sjöroman där det går flera hundra sidor innan man lättar ankar...

Upplagor:

1 (1857). Kösters förlag
2 (1866). Oförändrad. Utgiven av Ewerlöfs förlag i Gävle
3 (1877). Ewerlöfs. Översedd och förbättrad - språkligt och berättartekniskt. Upplagor utgivna efter Rydbergs död följer dennas text.

1960 kom en bearbetad och förenklad version med teckningar av Gösta Kriland.

Att läsa:

Vad som egentligen hände beskrivs i Rudolf Thunanders bok Skytten och Draken - sjörövare på Östersjön (1996).

Smakprov av Fribytaren

Fulltext (projekt Runeberg, 5. upplagan (1910), moderniserad stavning)
Fulltext (Litteraturbanken, 1. upplagan)
Fulltext (Europeana, 2. upplagan)

Översättningar