Dikten, som skrevs i januari 1881 och publicerades den 19 februari i Ny illustrerad tidning, har blivit det mest bestående av Rydbergs verk, hans bidrag till det kollektiva minnet. Texten hittar du här. Men det handlar inte bara om en dikt, utan lika mycket om en gestalt. För att citera Lars Lönnroth i Den svenska litteraturen: "Rydberg förtjänar, mer än någon annan, att kallas den svenska tomtemytens skapare".
I heden tid var tomten - som namnet antyder - en gårdsgud, en medlem av familjen vättar (skyddsandar knutna till särskilda platser). Under kristendomen förvandlades han till ett oknytt med både positiv och negativ laddning, men utan speciell koppling till julen.
Under 1800-talet smälte folktrons tomte samman med olika utländska element (som kontinentala gruvnissar och S:t Nikolaus) i en komplex utveckling som så småningom ledde fram till vår nuvarande jultomte. I denna process bidrog Rydberg med åtminstone tre viktiga bitar:
Julvätten i Lille Vigg (1871) är den första tomteliknande varelsen i svensk litteratur som åker runt med julklappar. Tidigare skötte julbocken utdelningen.
Den populära dikten från 1881 förädlade gårdstomten till en filosofisk och vördnadsbjudande gestalt, som passade in i kristna högtidsmiljöer.
Och, slutligen: genom illustrationerna till båda verken - varav de till dikten gjordes efter Rydbergs detaljerade anvisningar - leddes Jenny Nyström (1854-1946) in på en livslång bana som den svenska julens visuella formgivare.
Den bokversion av Tomten som vi kan köpa idag är dock illustrerad av Harald Wiberg. Boken kom första gången 1960 och har blivit en stor exportframgång - fast i översättningarna är dikten ersatt av en prosatext av Astrid Lindgren.
Poeten Judith Moffett har gjort en fin engelsk översättning av dikten (The Gnome). Den finns bland annat i Rydbergsällskapets tidskrifts temanummer om Tomten. Där kan du också läsa mer om både dikten och dess illustratörer.