Rydbergs största och djärvaste litterära satsning, enligt förordets berömda formulering "ett spjut, slungat mot de fientliga lederna i krigarens lovliga avsikt att såra och döda".
Och hans sista roman på över trettio år.

En historisk roman med aktuell syftning. Skådeplatsen är Atén, tiden 300-talet efter Kristus. Temat är striden mellan senantik hedendom och segrande kristendom. Varvid antiken tecknas med kärleksfull idealisering, och den kristna Kyrkan med mordiskt raseri.

Trots det får berättelsens intellektuella alter ego ­ filosofdottern Hermione ­ konvertera till en personligt formad kristendom, en syntes av det bästa inom de två kulturerna. Precis innan Kyrkan stampar ut det sista motståndet och öppnar dörren för medeltidens mörker.

I efterhand har Den siste atenaren framstått som en milstolpe i den svenska romanens historia, en idéroman som med sina höga anspråk lyfte genrens status. Men som Handelstidningens följetong våren 1859 blev den ingen succé; läsarna hängde inte med. Först sedan Rydberg blivit känd genom Bibelns lära om Kristus fick Atenaren sitt genombrott och blev hans (under livstiden) mest spridda verk. Rebelliska tonåringar läste den "med flammande kinder", Brandes och Fredrika Bremer höjde den till skyarna, och den unge Strindberg använde dess gestalter i ett versdrama.

Och idag? Visserligen är den skriven med intelligens och lidelse, och de antika miljöerna är skickligt målade. Men utan sina idéer blir den en alltför pratig äventyrsroman med ganska platta figurer. För att bli njutbar kräver den därför historisk inlevelse av läsaren; inlevelse i det 1800-tal där "antik" och "kristendom" var levande symboler för olika moraliska världar, och där Kyrkan kunde uppfattas som den stora förtryckande Auktoriteten.

Upplagor:

1:a 1859 (Hedlund & Lindskog)
2:a 1866 (L. J. Hierta). Lätt retuscherad.
3:e 1876 (Albert Bonnier). Avsevärt reviderad, det stridbara förordet borttaget.
4:e 1880 (Albert Bonnier). Oförändrad
5:e 1892 (Albert Bonnier). Förordet återinsatt "som bidrag till en själs historia". Upplagor utgivna efter Rydbergs död följer denna version.

Smakprov

Fulltext (projekt Runeberg, 9. uppl., moderniserad stavning)
Fulltext (Litteraturbanken, 1. upplagan)


Översättningar

Spjutkastaren på vasmålningen ovan är Theseus, Aténs stadshjälte, och har inget direkt samband med romanen.