| 1828 | Abraham Victor Rydberg föds 18 december i Jönköping. Son till fanjunkaren och fängelseföreståndaren Johan Rydberg och barnmorskan Hedvig Christina Düker. Två bröder och tre systrar. |
| 1834 | Koleraepidemi. Modern dör. Fadern super ner sig och förlorar arbetet; hemmet upplöses. Victor ackorderas ut som fosterbarn, längsta tiden (1835-39) hos änkan Sara Ottergren. |
| 1835 | Hans första fosterhem brinner ner, tillsammans med stora delar av staden. |
| 1838-45 | Går i Jönköpings lärdomsskola (läroverket). Bra betyg. Skriver pjäser, dikter och skoltidning. | 1845-47 | Två olyckliga år vid gymnasiet i Växjö. Pubertet och fattigdom. Slutar utan examen |
| 1847-48 | Journalist på radikalt liberala Jönköpingsbladet. Revolutionsdrömmar i den Europeiska orons tid. Skriver skräckromantisk följetongsroman - Wampyren. |
| 1849-50 | Följer tidningsägaren Johan Sandvall till Göteborg när denne köper Handelstidningen. Hamnar på fel sida i redaktionskonflikt, råkar i onåd och får sparken. |
| 1850-51 | Tillbaka på Jönköpingsbladet. Skriver i följetongen, bl.a. Positivspelarne. Sandvall avslöjas som förskingrare och flyr till Amerika. |
| 1851-52 | I Lund. Tar studentexamen, läser juridik. Medlem i det litterära sällskapet Sjustjärnan. Lämnar universitetet skuldsatt men utan examen. |
| 1852-54 | Dyster tid som informator hos konsul S A Svalander i Göteborg och på Känsö (där konsuln är karantänstjänsteman) |
| 1854-55 | Informator hos kapten G F Ström, Senäte gård på Kållandsö. Svärmisk vänskap med eleven Rudolf. Fortfarande osäker på framtiden - juridik, ingenjörsutbildning, emigration till Amerika? |
| 1854 | Börjar på en självbiografisk roman, Benoni Strand, som dock aldrig blir färdig. |
| 1855 | Erbjuds anställning på Göteborgs handels- och sjöfartstidning, där han kommer att stanna i 21 år. Till en början har han hand om följetongen. Tidningens chefredaktör, S A Hedlund, blir Rydbergs stöd och bäste vän; tillsammans gör de GHT till en av Skandinaviens ledande dagstidningar. |
| 1857 | Ger tillsammans med en kamrat ut den satiriska tidningen Tomtebissen |
| 1857 | Fribytaren på Östersjön ges ut - hans första bok, och den första roman han undertecknar med eget namn |
| 1857 | Inleder intensiva teologiska studier och en hätsk presskampanj mot kyrkan och prästerskapet |
| 1857 | Publicerar "älsklingsverket" Singoalla i en obskyr litterär kalender |
| 1858 | Lång fotvandring i Norge |
| 1859 | Hans dittills mest ambitiösa litterära projekt: Den siste Atenaren. Flopp som följetong, men småningom hans (under livstiden) mest lästa och beundrade roman |
| 1859 | Skriver broschyren Huru skall Sverige bevara sin sjelfständighet?, viktig inspirationskälla för den frivilliga Skarpskytterörelsen som bildas nästa år och blomstrar under 1860-talet. |
| 1860 | Befordras till utrikesredaktör. Lämnar romanskrivandet. |
| 1862 | Flyttar till lägenhet i Hedlunds hus och blir på sätt och vis medlem i dennes "storfamilj" |
| 1862 | Ger ut Bibelns lära om Kristus, kastas in i en våldsam teologisk strid som gör honom berömd och beryktad |
| 1863 | Publicerar anonymt ett antal dikter i kalendern Flora. |
| 1864 | Publicerar en serie kultur- och religionshistoriska artiklar i C S Warburgs uppmärksammade men kortlivade Svensk månadsskrift för fri forskning |
| 1865 | Medeltidens magi blir den första av hans böcker som ges ut på Stockholmsförlag. Samma år tecknar han sitt första kontrakt med Bonniers, som med tiden blir hans huvudförläggare. |
| 1865 | Förlovar sig med Hilma Gibson. Ånger och elände. |
| 1865-68 | "Svårmodskris" - depression och skrivproblem |
| 1868 | Delegat vid första Allmänna kyrkomötet - vilket han använder till att försöka sluta fred med sina prästerliga motståndare |
| 1869 | Förnyad journalistisk kreativitet. De lätt kåserande artiklarna under rubriken "Ett och annat" blir stilbildande. |
| 1870-72 | Riksdagsman för Göteborg i Andra kammaren. Gör bl a insatser för judarnas medborgerliga rättigheter och i försvarsfrågan |
| 1870 | Fransk-tyska kriget. Leder som utrikesredaktör segerrikt Handelstidningen tvärs mot en upphetsad allmän opinion genom att ta ställning för Tyskland. |
| 1871 | Bekantskap med Björnstjerne Björnson, vars folkliga nationalism kanske stimulerar Rydberg såväl till sagan om Lille Vigg som till hans politiska omorientering i riktning mot Lantmannapartiet. |
| 1872-73 | Språkrensningsstriden, varunder Rydberg angriper främst tyskt inflytande på svenska språket, och använder GHT till att i stor skala sprida gamla och nyskapade ord - varav några har fastnat. Ändrar stavningen av förnamnet till Viktor. |
| 1874 | Italienresa med långt uppehåll i Rom. "Återkommer pånyttfödd". |
| 1874-77 | Intensiv litterär produktion på många olika områden |
| 1874 | Den siste Atenaren översätts till danska, och följs framgångsrikt av nästan alla Rydbergs verk. Lång och viktig vänskap med översättaren, Otto Borchsenius. |
| 1875 | Fullbordar översättningen av Goethes versdrama Faust, vilket inbringar rekordstort honorar och öppnar vägen till parnassen. |
| 1875 | Publicerar för första gången dikter under eget namn (i kalendern Svea) |
| 1876 | Slutar på HT för en tjänst som föreläsare vid Göteborgs undervisningsfond, Högskolans föregångare. Ämnet är först filosofi, sedan kulturhistoria. |
| 1877 | Hedersdoktor vid Uppsala universitet, som fyller 400 år. Får i uppdrag att skriva Jubileumskantaten. Dikten trycks i många svenska tidningar och blir oerhört beundrad. |
| 1877 | Invald i Svenska akademien |
| 1878 | Förlovar sig med Susen Hasselblad, dotter till grosshandlaren och miljonären Fritz Hasselblad. |
| 1879 | Bröllop och eget hem. Äktenskapet fullbordas aldrig sexuellt. |
| 1879 | Tilldelas och tar emot Nordstjärneorden. Ångrar sig efter kritik från sina liberala vänner och bär den aldrig (?) i offentliga sammanhang. |
| 1879 | Strindbergs Röda rummet förpassar Rydberg ur den litterära frontlinjen |
| 1880 | Fjärde upplagan av Bibelns lära om Kristus möts av dittills skarpaste motangreppet i en bok av J Personne. |
| 1880 | Påbörjar de studier i germansk mytologi som kommer att dominera hans åttiotal |
| 1881-83 | Tjänstledig för mytologiska studier |
| 1882 | Ger ut sin första diktsamling, samma år som det litterära "åttitalet" börjar på allvar. Inleder därefter en mångårig litterär tystnad. |
| 1884 | Utses till professor i kulturhistoria vid Stockholms högskola. Flyttar till huvudstaden |
| 1884 | Vägrar stödja uppropet för Strindberg i samband med Giftas-åtalet |
| 1887 | Meddelar, efter påstötningar från sina anhängare, att han inte vill fortsätta den teologiska striden |
| 1888 | Bidrar som jurymedlem till att skicka Hjalmar Branting i fängelse för hädelse. |
| 1888 | Mot sin vilja professor i Konsthistoria, sedan tjänsten omvandlats av ekonomiska skäl. |
| 1889 | Det mytologiska forskningsarbetet avslutas med andra delen av Undersökningar i germanisk mythologi |
| 1890 | Flyttar till nybyggd villa i Djursholm - Ekeliden. |
| 1891 | Litterär comeback med romanen Vapensmeden och ny diktsamling. Skriver vid 63 års ålder vad som kallats den svenska litteraturens främsta protestdikt: Den nya Grottesången. |
| 1894 | Singoalla kommer i sin fjärde omarbetade upplaga, den form i vilken hon gått till eftervärlden. Carl Larsson gör illustrationerna. |
| 1895 | Sista ingripandet i den offentliga debatten: stillar sedlighetsstormen mot Oscar Björcks målningar på Operakällaren genom broschyren Om nakenhet och klädselsätt |
| 1895 | Dör i diabetes och arterioskleros. |
Delvis baserad på en liknande tabell i Hans Granlid, Vår dröm är frihet, 1973.
2 dec 2006